Element igen

För ett par år sedan borrade vi två hål för bergvärme och det tog ett tag innan vi fick in element. De har suttit upp sedan i mars förra året. Den vintern hade vi elradiatorer och en byggfläkt. Vi var tacksamma över att det var en mild vinter och i år är vi väldigt tacksamma över att vi har installerat en del av radiatorerna. De äldre radiatorerna provtryckte vi innan vi beställde nya men alla var trasiga. Så himla synd, men det var inga äldre radiatorer i alla fall. Det var dessutom väldigt klurigt att förbereda ytan bakom elementen eftersom inga av rummen var iordnignställda. Färgen till tre av rummen hade vi beställt året innan i all fall så där kunde vi måla bakom, och skrapa lister och mahognylasera. I hallen fick vi skrapa, grunda, lasera och fernissa hela väggen på ena sidan. Massor av jobb helt enkelt och inte så kul att göra ett halvt jobb, det ska ju bli ett bra möte sen när man gör resten. Viktigast till nästa vinter blir att köpa det stora elementet som ska stå i stora salen. Den är iskall i dagsläget och vi har plastat för dörrarna dit med två lager plast för att slippa draget. Den extra vattenvolymen därifrån tror jag kommer bli en avgörande faktor för att få en behaglig värme på nedervåningen. Ovanvåningen är ganska varm, värmen smiter ju dit, men vi har några radiatorer kvar där för att det ska bli behagligt.

Anno Foglavik

Vi har under hela renoveringsresan dokumenterat alla tapeter vi funnit i villan. Det finns en egen sida här på bloggen med alla bilder och det har nu lett till att en av de taper vi funnit har återskapat och är i produktion av Boråstapeter! Den finns i deras serie Anno och heter Foglavik efter den äldre stavningen på Fåglavik, där vår grosshandlarvilla ligger.

Otroligt spännande och nu kommer vi förhoppningsvis att tapetsera med den i stora salen och i hallen, i två av de olika kulörerna. Blått i stora salen och svart i hallen eftersom det satt en svart och guldig tapet där tidigare.

 

Du kan läsa mer här och titta på de olika kulörerna. VI kommer också göra några ytterligare inlägg kring tapeten.

https://www.borastapeter.se/sv/kollektion-anno/tapet-4521/

Timringen 2013

Trapphörnet timrades 2012/2013 och det är först nu vi börjar få ordning på trappan, fler bilder kommer inom kort när vi har lyckats få ihop de sista stegen som lossnade när hela nederdelen av väggen kopplades ifrån under timringen. Notera bilderna längst ner för trappans skick vid köpet. Sedan dess har Herrljunga ledstångsfabrik gjort nya steg åt oss som sitter uppe sedan ett par år, men hela trappan skiftade plats efter skadan så det har tagit en bra stund att klura ut hur vi skulle få ihop den och få den att stanna på plats. Två fantastiskt duktiga timmermän från Alingsås har utfört alla våra timmerlagningar.

Dörrar att inspireras av

Murstocken fick kakel

Murstocken har efter mycket arbetet med färgborttagning på den övre delen för att få bort plastfärg målats med ”Linus på väggen” i en fin grön ton som faktiskt varit nästan exakt lika dan på väggen ovanför bröstpanelen i något skede. Just nu är ju sponten ovanför den björklaserade pärlsponten grå/beige (också det ”Linus på väggen”) men vi valde kulör på murstocken efter de färger som funnits i köket. Färgen på murstocken var nästan identiskt med den som suttit på väggen. En lokal murare fixade den kluriga kakelsättningen med tjockt kakel med olika sidor som var fasade för att gå fint runt kanten på murstocken. Den har speciella golvkakel och såklart även ett krön. Kaklet kommer från Byggfabriken och var väldigt likt de flisor vi hittade i golvet, precis samma tjocklek på kaklet och samma vita fina färg.

Björklasyren kommer från Gysinge men jag vill minnas att jag blandade till grundfärgen till lasyren själv den här gången. Så här såg murstocken ut innan den  fick kakel och efter att vi slagit bort all cement. Den lilla luckan framför murstocken som är utan brädor här har nu sten i samma färg som det ovanliga masonitgolvet.

De här två bitarna hittade vi under golvet vid murstocken. Här ligger den ena biten vid det nya kaklet. 

Här är en annan bit av det äldre kaklet vid det nya vi valde (innan vi hittade bitarna!). 

Här håller vi på och putsar murstocken för att jämna till den. 

Tack Börje!

Har man följt vårt arbete med glasbruksvillan här så vet man att Linas pappa, Börje, har lagt ner sin själ i arbetet med att restaurera vår villa och med att klippa gräset till perfektion. Eventuellt för att han tänkte att vi aldrig skulle klara arbetet själva, men det är en annan femma, och antagligen hade vi inte klarat oss så här långt heller om han inte visat vägen och väckt oss tidigt varje morgon under alla ledigheter vi spenderade med renoveringen under de första 8-9 åren. Han åkte när han vaknade på morgonen i Borås och väckte oss när han tyckte att det var dags att arbeta.

Från och med nu kommer han dock inte synas i bilderna här på bloggen eftersom han dog under sommaren 2017. Han har kämpat mot depressioner i hela sitt liv och vi sörjer inte att han dog nu utan gläds åt att han kämpade emot så länge. Vi i familjen ser det mer som att vi fick 30 år extra. Tack pappa för all hjälp, alla urusla skämt (halva dessutom), all den kunskap vi fick och framförallt att du visade oss att vi ju kunde klara av allt, från att gjuta trappor, putsa väggar, till att lägga om tak. Det visste vi inte innan du sa att det var enkelt och visade vägen. Du var otålig och klumpig och hatade att göra pilljobb men nu tar vi efter i dina fotspår och vi älskar pilljobb och nu vet vi även att vi kan lägga tak, putsa i betong och nästan allt annat (Timmerjobb, el och VVS lämnar vi åt bättre lämpade). Alla verktyg som du visat hur de används kan nu även vi hantera. Förutom motorsågen, den ville du ha för dig själv.

Här är några av bilderna som fanns på bloggen på pappa när han arbetade med villan. När han syns med kryckor och bandage är det för att han föll från en stege i servicegången när han arbetade med taket där och bröt höften, handen och dislokerade nacken. Stoppade honom i tre veckor och sedan byggde han här igen.

 

Mer inspiration

Beskäring av päronträdet

2017 på våren beskars vårt päronträd. Tidigare stod det i en rad med tre päronträd men de andra två hade dött eller skadats allvarlig av att stå i skuggan av stora träd och mot i en buske i 30 år. Det här ståtliga trädet hade klarat sig bra och dessutom fick päronträdet två inympade kvistar som tog sig våren 2017, ymparna är från en vän i Herrljungas trädgårdsförening. Så här såg päronträdet ut innan beskärning. Det är planterat på 80-talet och fick inte frukt förrän 2016. Jag vet att Ing-Maj som satte trädet var ledsen över 

Beskuren! Snittet var på gränsen till vad jag vill göra men jag insåg att det var nu eller aldrig, jag har dragit mig för att beskära i flera år och nu behövde det göras om trädet skulle ha en chans att läka. Runt 5-6 centimeter blev snittet som lades snett precis ovanför en gren som kunde dra dit energi för läkningen. Jag ska ta ett foto nu i vår för jämförelse. Päronträd blir gärna väldigt stora och eftersom den står så nära huset ville jag inte låta den växa fritt utan ville korta in trädet och få den att breda ut sig lite åt sidorna.  Busken framför huset som var en giftig try är nu borttagen.

Sommaren 2017

Här syns villan inifrån vår äppelinhägnad. På bilden syns två av de äldre träden, ett Aroma (30-40 år) och ett Åkerö (50-60 år). Vi har också ett äldre Sävstaholm och ett äldre Filippa. Alla de äldre träden var lämnade helt utan åtgärder flera decennium och var skadade med avslitningar från älg. Alla hade stora grenar som slitits av och orsakat stora sår. Vi tog beskäringen under flera år för att inte klippa för mycket vid varje tillfälle.  Tio år efter köp finns det fortfarande en del beskäring kvar i Filippa som är ett stort skatbo och i Sävstaholm. Det mesta borde gå att beskära i år. De andra träden är satta mellan 2010 och 2017. Träden sitter i tre huvudrader med ett eller två äldre träd som satte linjerna vi arbetar efter nu. Mellan dessa tre rader av 5 träd i varje har vi nu satt två ytterligare rader. Totalt 22 träd. I de två inre raderna kommer det att stå fyra spaljerade träd om planen som finns nu fullföljs. I köksträdgården står ytterligare ett tio-tal träd, både på tillväxt och för att spaljeras medan jag väntar på att hitta/bygga en lämplig vägg att spaljera dem mot. Ribston, Madam Palm, Röd höstkalvill med flera klarar inte zonen ute i trädgården utan behöver ett mer skyddat mikroklimat.

På grund av högt tryck från sork, harar, rådjur och älg utökas vårt staket årligen. Det är nu både höjd till över 2 meter och sänkt med två trådar som är förstärkta med avkapade stolpar mellan de stolpar som håller upp stängslet för att rådjuren inte ska kunna kräla under. Alla träd har dessutom en individuell inhägnad med kycklingnät. Det hindrar dock inte från angrepp och varje vår är det ett par stycken träd som försvunnit under vintern. Vax på nedre delen av stammen är ett trick som nu provas för att sork och hare inte ska kunna gnaga på nederdelen. Gnagskydd har vi alltid haft men det har ju aldrig stoppat från gnagskador i någon större utsträckning. Förra vintern gnagdes hela barken rfån marken och 50 centimeter bort på ett baltiskt vinäpple trots både nät och gnagskydd. I vår ska vi också prova med kalkning av träden för att slippa de sprickor vi fått tidigare år och vi har också behandlat med bakterier mot kräfta för att slippa ta ner de äldre träden som lider av kräfta. De nya träd som planteras är i varierande grad motståndskraftiga mot kräfta och klarar minst zon V. Flera ska klara zon VII-VIII.

Här är ett foto ut mot äppelträden och den växande inhägnaden.

 

Masonitgolvets mödor

På två ställen i villan, på köksgolvet och i servicegången fanns ett ovanligt golv, nämligen masonitgolv som sågats i rutor på omkring 29 centimeter. Golvet har en fris och frisen följer de möbler som fanns i rummet när golvet lades, antagligen på 1930-talet då masonit skapades först då. Jag vet att även byggfabriken arbetat med masonitgolv, men att de limmade golvet mot brädorna under. Jag vet inte om de gjorde så för att de hittat golv som var lagt så eller för att de inte hade något att gå på och testade, jag vet att det blev problem med limmet i skarvarna. Våra var lagda på lumppapp och spikade med små spik, 8 i varje platta, en i varje hörn och en längs kanten på mitten av varje ruta. Fler inlägg kring målning av golvet och hur vi lagade hålet vid murstocken kommer senare. De var skadat på vissa ställen och med en del av golvet från servicegången där vi sedan ska byta golv kunde vi fylla i alla skadade bitar. Här ovan syns när vi pusslar med golvet i servicegången.

Så här fin färg hade de innan vi målade om, som tur är blev det nästan på pricken samma färg efter vår målning med fernissa blandat med runt 7% järnoxidbrunt. Delarna som blev över här flyttades till köket

När vi skulle lägga sten i hela rutan framför spisen hittade vi ett hål som gjorde att vi ändrade oss och lade masonitgolv över nästan hela ytan, utom just framför murstocken. 

Här börjar vi fylla testa olika sätta att fylla i hålet framför murstocken. 

Först pusslade vi och lade ut bitarna. En del sågade vi till för kanterna. Här ser man stenen som är lagd framför murstocken. Sedan lade vi ut lumppapp och spikade fast masonitgolvet med 8 spik i kanterna. En i varje hörn och en i varje mitt längs kanten. Precis som de tidigare varit spikade på lumppapp. 

Efter det var det dags att skrapa bort alla färgrester och ojämnt slitna fernissan. Det syns här ovan hur sliten fernissan var på vissa bitar.

Den del som är markerad med II här, är delen där det tidigare stod en stor spis och vi fick fylla i luckan med sparad masonit från rummet utanför. När vi lagade i hålet från spisen (vi har dock aldrig sett spisen utan bara gissar att ytan framför murstocken hade en spis) hittade vi dessutom en rötskada så vi kunde inte lägga klinker på hela ytan som vi först tänkt utan fick snabbt tänka om. Öländsk röd sten ligger nu närmast murstocken, och den är i nästan exakt samma färg som masonitgolvet efter att det är fernissat med runt 7% järnoxidbrunt. Först penslade vi på den här stinkande såpan. Det kladdiga äckliga i hinken där till vänster är fernissan som vi sedan skrapade upp. 

Vi delade upp golvet i sektioner. Vi smetade på tjock lösande såpa, skrapade med en spackelspade och slängde hinkvis med gammal äcklig klibbig fernissa. Det luktade äckligt dessutom. Hua. Så här såg det ut.

Här är nästan hela golvet klart!

Spännande när första lagret fernissa åkte på!Tror vi målade 7 lager med en dag emellan varje strykning. I efterhand tycker vi nog båda att vi lagt ner lite för mycket tid på golvet som först lapades och lagades och sedan skrapades helt ren på fernissa (vilket både var otroligt jobbigt och tidskrävande). Denna typ av golv hålelr heller inte för så mycket slitage så det måste fernissas om ofta. På 1,5 år har vi slitit bort de sju lager fernissa som målades och den behöver fernissas igen. I servicegången där slitaget inte är hårt och vi inte skrapat och lagt ny fernissa ser den fortfarande ut att vara i mycket gott skick.