Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for augusti, 2011

Här är några av de plåtdetaljer vi ägnat lite extra kärlek åt i sommar. På taket som lagts om i sommar fanns två regnrännor likt denna.

Den ena var i mycket dåligt skick, plockades ner och kördes till plåtslagaren för att han skulle göra en replika. Den andra borstades ren, tvättades och målades med rostskyddsfärg.

Rostskyddsfärgen är järnmönja, en linoljeprodukt som ersätter den miljöskadliga blymönjan som tidigare använts.

Även detaljerna kring väggarna, fönstrena och takets vindskivor målades. Just här av eminenta Mia.

Det vi kommit åt har behandlats med rostskyddsfärg och de detaljer som rostskyddades förra sommaren målades i sommar med linoljefärg, som vi berättade i tidigare inlägg är det pigment vi tror varit original tidigare nyförbjuden och alternativ (genom brytning eller pigment) finns ännu inte ute på marknaden. Men den ”rätta” kulörern är det ingen brådska med, krävs utförligare analys innan vi landar i färgerna. Tills dess skyddar vi med denna färg blandad på överblivna rester (vilket stoppar rosten).

Här är det nylagda taket som bara väntar på den nygjorda takrännan från plåtslagaren. Här ser man också det nylagda taket ovanför ingången och hallen.

Annons

Read Full Post »

Efter att hallen fått taket åtgärdat påbörjades arbetet med att lägga om det stora, vinklade taket ovanför biblioteket. Samma metod som tidigare användes med trälagningar, asfaltspapp, ströläckt, bärläckt och sedan tegel. Taket ovanför biblioteket var runt 50 kvm och med en nocklist i vinkeln som försvårade arbetet.

Under hela arbetet användes klättersele på alla som var på taket, de andra fick stå i fönstret och kika. Det bev ett ganska omfattande arbete med trälagningar, speciellt de sista brädorna på taket är ofta i dåligt skick. Här syns vår goda vän Mia som under tio dagar arbetade med takomläggning.

Här är taket på plats.


Även nedre delen av ett anliggande tak lagades där det behövdes nytt trä. Här ser man även de hårt åtgångna ”lejontassarna”. Bilden illusterar även den dokumentation vi för över takets tidigare teknik och konstruktion. Trekantslist där spikarna omsorgsfullt spikats i för att minska antalet hål i pappen. Vi trodde länge att tidigare papp varit (stenkols-)tjärpapp, men analys visar att det rör sig om tidig asfaltspapp.

Det samma gäller underliggande skifferimitation (bild ovan) med pappbitarna skurna i fyrkantiga ark lagda som fjäll.

Här från taket tog vi även en bild av trädgården bakom huset, för tillfället helt igenvuxen med spirea, vilket har förhindrat att marken växer igen med snårskog, även om spireauppränsningen är ett massivt och mödosamt arbete i sig.

Read Full Post »

Vår takfilosofi för tillfället är att lappa och laga. Vi kallar det vi gör nu för takreparation och vi avser att senare
göra en takrestaurering. Prioriteringen ligger på att stoppa vatten från att läcka in och förstärka hållfastheten där råsponten ruttnat kan vi använda vår begränsade tid maximalt. På så sätt läggs fokus på snabbhet och funktion och mindre finlir och byggnadsvård. Där vi tvingas riva mer tak än man önskat så fotograferas det mesta av konstruktionen för att kunna återställas vid senare tillfälle. Tanken är att laga taket med en 15 års horizont och på så vis förskjuta takrestaureringen till senare. Stora delar av taket är intakt och det är därför vi valt denna strategi. En annan aspekt är att vi inte vet hur huset fungerar med uppvärmning, att göra stora ingrepp nu som sedan visar sig vara otillräckliga eller för täta skulle kunna betyda att arbetet är bortkastat. Det enda vi vet nu är att det måste sluta regna in, något som på de platser vi lagat nu är uppnått.


Bebben och svärfar valde taket ovanför hallen att lägga om först. Ett litet tak med ”rakare” vinklar och jämförelsevis enkelt. Eftersom skadan syntes tydligt i halltaket (länk här) på insidan visste vi att det behövdes göra några trälagningar. Det räckte med ett par brädor så var taket lagat. Det täcktes sedan med asfaltspapp, ströläckt, bärläckt och tillsist teglet som återbördades på sin plats.

Read Full Post »

Folket på taket

Under tio dagar spenderades all tid som vädrets makter tillät på taken på bruksvillan.

Här håller tegelpannorna på att placeras ut. Mia och Pelle som hjälpte till tog med dessa två klätterselar som nu används av alla på taket. Bebben har sin arbetssele som köpts in för takarbetet och svärfar Börje lånar Pelles sele.

Här är en av arbetslunchens lådor. Svärfars räckmacka och Frun i husens ägg och mjölkfri princessbakelse till dessert. Inom kort publiceras inlägg kring taklagningen.

Read Full Post »

Inför fotografering, kära vänner på besök och fikasug bakades en prinsesstårta, som vanligt utan ägg och mjölk. (Våra kakböcker utan ägg och mjölk hittar du på www.kakboken.se). Den här är fylld med mammas svartvinbärssylt och hemmagjord vaniljkräm.

Två typer av vegetariskt ”kött” som grillades i sommar, marinerade sojamedlajonger högst upp. De är torrvaror som blötläggs och marineras, gärna ett par dagar i förväg för perfekt resultat. De nedre bitarna är tzaybitar som finns i välsorterade livsmedelsbutiker. De är även de fantastiskt goda och smakar milt av ingefära. Här på ett fint emlajfat och med en vacker utsmyckad slev.

Egenodlade brytbönor.

Rödlök, gullök och schalottenlök på tork.

Varm choklad på sojamjölk, toppad med vegetariska marshmallows. Kvällslyx i torpet efter en hård arbetsdag. Här ser man även plastfärgen som börjat flagna på fönsterrutorna.

Två typer av pioner som klarat sig i bruksvillans trädgård, dockan är en gåva från lillungens farmor.

Read Full Post »

Nu har vi gjort den första målningen med en ny färg på bruksvillan, i och för sig endast för att skydda plåttaket och i brist av färgen vi tänker använda eftersom den inte längre finns på marknaden.

Här nedan är lite tankar kring färgsättningen av villan som vi tänkt återskapa från originalutförandet.

Vi har inte funnit några indikationer på att putsen varit någon annan färg än vit, plåt- och trädetaljerna däremot finns det många färgglada spår efter. Akvarellen är från 40-50-tal. Här är både fönster och plåttak gröna.

Färgen som imiterar ärgad koppar förbjöds i år och inom kort lär det finnas en ny på marknaden men vi behövde skydda plåten nu och valde en närliggande linoljefärg att måla över rostskyddsfärgen. Oavsett slutlig färg (kan ju förbli röd om det visar sig ha varit så) så var det den bästa bevarande lösningen för att rädda så mycket plåt vi kan och hinner. Bland annat var en ränna på taket utom räddning och ny omålad är beställd. Det kommer ta några år innan behandlingen släpper från denna plåt så den kan få någon färg alls. Mer om att måla plåt kommer upp inom kort.

Sedan vi köpte villan och åtminstone sedan 50-60-talet har villans alla trädetaljer varit röda, att som husägare klura ut vilka färger villan varit målad i originalutförande är ett väldigt detektivarbete. Här under kan man skymta grönt och i en liten flis som trillade loss såg man en mörk grön, i stil med kromoxidgrönt.

Även om villan inte är så detaljrik med snickarglädje så ligger schweizerstil nära i tiden och då var det gärna gult och grönt i flera nyanser. (bilden är från Blekinge läns länsstyrelse och föreställer Karlskronas lotshus)

Delar av de utsmyckningarna som fanns på villan i original är ju också bortplockade, t.ex. takspirorna. Här ett vykort från 1903.

Dessa två kulörer är också de två färger vi hittat när vi skrapat färg, tittat i krångliga hörn, eller mer uppenbara saker som att vissa delar var för högt upp för att kunna målas över med rött. (Bilden är från under en fönsterplåt)

Undertaket är t.ex. fortfarande mörkt gult längst upp på flera ställen.


Alla plåtdetaljer på fasaden verkar ha varit i koppargrön nyans, de på taket vet vi inte än. Här en gammal droppe färg under en plåtdetalj.

Vi vet att trälisten längst ner på huset verkar ha varit i mörkgrön (idag ser den på vissa ställen nästan blå ut där färgen finns kvar men jag gissar att det beror på att den åldrats så). Fönstrena verkar ha varit ljusare grön och undertak och dylikt verkar ha varit gult.

Mycket detektivarbete återstår, likaså renoveringsarbete men slutresultatet kommer säkerligen vara väldigt vackert. Tar tacksamt emot tips och trixs, samt för en diskussion kring vart man egentligen bör dra gränsen vid återställande. Hur skall man se på tidslager, vad skall man bevara och vad skall man återställa? Inom kort publiceras några artiklar som vi finner intressanta på ämnet, däribland några om plåtrenovering.

ps. vi sammanställer just nu lite utkast i photoshop där vi testar färgsättningen i datorn. Hoppas kunna dela med oss av även detta snart d.s

Read Full Post »

Matkällaren

Vår matkällare kommer att bli hur fin som helst, men det är en hel del jobb innan den är klar. Trappan utan tak vid köksingången ledde vatten mot grunden i närmare 60 år vilket sprängde tegel och rötade virke. Den lilla utbyggnaden har tre funktioner. Köksingång, skafferi och trappan ner till matkällaren. Bruksvillan har även en jordkällare med ingång från utsidan. Köksingången är drabbad av rötskadan precis vid dörren där golvet och dörrkarmen ruttnat. Förbjuden zoon för alla. Skafferiet verkar kanska oskadat, förutom att dörren är flyttad och förstörd men det är en annan historia. Trappan ner till matkällaren är liksom köksingången väldigt rutten – ingångsgolvet är ju taket i matkällaren. Kalkputsen är söndervittrad och behöver göras om, teglet behöver muras om, taket behöver bytas och även vissa delar av trappan. Vi har inte gjort särskilt stora ingrepp än förutom att ta ut allt ruttet virke, skrämma iväg fladdermössen (de stora spindlarna är däremot kvar…), fukta ur hela källaren med luftavfuktaren och plocka fram flera fönster. Det känns väldigt fint att ha en matkällare med små fönster och ursprungligen har vi haft tre stycken plus ett stort i trappan. Övertäckta allihopa, kanske för att få en mörk källare för potatis. Vi har ingen aning för vi förstår det inte. Frigoliten kan ju även vara ett försök till isolering -det kan nog bli ganska kallt där nere på vintern.

Fönstret i trappan plockade vi fram i vintras, det var täckt med frigolit. Av de tre mindre fönster som finns nere i källaren var ett täckt med frigolit, ett med frigolit och brädor spikade på utsidan (där är också ena glaset trasigt) och ett igenmurat. Det igenmurade lär förbli så i många år men de andra två har vi redan kollat igenom eftersom vi behövde lite ljus för fotografering av skadorna.

Det som endast hade frigolit var så här fint när frigoliten plockats bort.

I fönstret med brädorna kvar på utsidan (ett getingbo var det enda som hindrade Lina från att plocka bort dem med…) ser man ljuset strila igenom brädorna.

I övrigt finns ganska få bilder nerifrån källaren. Den har ett litet utrymme med dörr där det nu finns en vattenberedare och sedan finns det en hel del hyllor. Linas favorit är den stora stenen som är en del av grunden och gör att källaren känns som en slottskällare. Den stenen är det som syns till vänster i bilden ovan. Här syns också hur vi stagat upp källartaket efter att ha plockat bort det ruttna virket.

Read Full Post »