2017 på våren beskars vårt päronträd. Tidigare stod det i en rad med tre päronträd men de andra två hade dött eller skadats allvarlig av att stå i skuggan av stora träd och mot i en buske i 30 år. Det här ståtliga trädet hade klarat sig bra och dessutom fick päronträdet två inympade kvistar som tog sig våren 2017, ymparna är från en vän i Herrljungas trädgårdsförening. 
Så här såg päronträdet ut innan beskärning. Det är planterat på 80-talet och fick inte frukt förrän 2016. Jag vet att Ing-Maj som satte trädet var ledsen över 
Beskuren! Snittet var på gränsen till vad jag vill göra men jag insåg att det var nu eller aldrig, jag har dragit mig för att beskära i flera år och nu behövde det göras om trädet skulle ha en chans att läka. Runt 5-6 centimeter blev snittet som lades snett precis ovanför en gren som kunde dra dit energi för läkningen. 
Jag ska ta ett foto nu i vår för jämförelse. Päronträd blir gärna väldigt stora och eftersom den står så nära huset ville jag inte låta den växa fritt utan ville korta in trädet och få den att breda ut sig lite åt sidorna. Busken framför huset som var en giftig try är nu borttagen.
Här syns villan inifrån vår äppelinhägnad. På bilden syns två av de äldre träden, ett Aroma (30-40 år) och ett Åkerö (50-60 år). Vi har också ett äldre Sävstaholm och ett äldre Filippa. Alla de äldre träden var lämnade helt utan åtgärder flera decennium och var skadade med avslitningar från älg. Alla hade stora grenar som slitits av och orsakat stora sår. Vi tog beskäringen under flera år för att inte klippa för mycket vid varje tillfälle. Tio år efter köp finns det fortfarande en del beskäring kvar i Filippa som är ett stort skatbo och i Sävstaholm. Det mesta borde gå att beskära i år. De andra träden är satta mellan 2010 och 2017. Träden sitter i tre huvudrader med ett eller två äldre träd som satte linjerna vi arbetar efter nu. Mellan dessa tre rader av 5 träd i varje har vi nu satt två ytterligare rader. Totalt 22 träd. I de två inre raderna kommer det att stå fyra spaljerade träd om planen som finns nu fullföljs. I köksträdgården står ytterligare ett tio-tal träd, både på tillväxt och för att spaljeras medan jag väntar på att hitta/bygga en lämplig vägg att spaljera dem mot. Ribston, Madam Palm, Röd höstkalvill med flera klarar inte zonen ute i trädgården utan behöver ett mer skyddat mikroklimat.
På grund av högt tryck från sork, harar, rådjur och älg utökas vårt staket årligen. Det är nu både höjd till över 2 meter och sänkt med två trådar som är förstärkta med avkapade stolpar mellan de stolpar som håller upp stängslet för att rådjuren inte ska kunna kräla under. Alla träd har dessutom en individuell inhägnad med kycklingnät. Det hindrar dock inte från angrepp och varje vår är det ett par stycken träd som försvunnit under vintern. Vax på nedre delen av stammen är ett trick som nu provas för att sork och hare inte ska kunna gnaga på nederdelen. Gnagskydd har vi alltid haft men det har ju aldrig stoppat från gnagskador i någon större utsträckning. Förra vintern gnagdes hela barken rfån marken och 50 centimeter bort på ett baltiskt vinäpple trots både nät och gnagskydd. I vår ska vi också prova med kalkning av träden för att slippa de sprickor vi fått tidigare år och vi har också behandlat med bakterier mot kräfta för att slippa ta ner de äldre träden som lider av kräfta. De nya träd som planteras är i varierande grad motståndskraftiga mot kräfta och klarar minst zon V. Flera ska klara zon VII-VIII.
Vi arbetade också en del med att hägna in alla äppelträden i trädgården då älgarna gärna äter upp både äpplen och grenar.
Vi har tidigare hittat många av de klassiker som varit populära i svenska trädgårdar. Löjtnatshjärta, röda rosor och en pion var några av de fina blommor som växte för nära huset och som vi inte hade tid/möjlighet att plantera om, vi gjorde dock ett försök med pionen och det verkar som att det faktiskt kanske gick. Vi har bilder på dem så när vi planerar trädgårdens utformning så kommer de säkerligen att ingå.
Bruksvillan - Foglavik 